Ja, då var det måndag igen. Så nu sitter jag här och inväntar min livlighet, men den dröjer sig kvar någonstans idag. Snart ska jag bege mig till jobbet, och helst ska jag ha klätt på mig innan det, så jag sveper kaffet och skriver något snabbt om helgen:
Min föräldrar var här, tittade på lägenheten i lördags. Mamma tyckte att området var fint i alla fall. Åt middag hos deras vänner, fick höra att jag skulle vara vid gott mod. Tack för det. Åkte hem till min fru, som var i full färd med att fixa sina naglar. Jag höll på att falla ihop av trötthet, så jag la mig och powenapade en kvart. Sedan blev vi sittandes i köket och drack kaffe, kände mig successivt mera levande. Ungefär vid halv nio tänkte vi att det kanske vore en bra idé att byta ut kaffet mot vinet. Vi var lite sentimentala redan vid kaffet, så vinet gjorde inte saken bättre. Men det var fint.
Klockan blev ungefär halv tio-tio och vi kom på att vi kanske borde göra oss i ordning nu. Så jag slängde mig in i duschen, sedan piffade vi upp oss som man säger, roade oss med att ta fulkort på varandra, samt dansa fuldans. Man kan alltid roa sig med att vara fula. For in till staden, mötte upp Karin och hennes kompisar på Sticky, fortsatte dansa fuldans, träffade frugans man och hans kompisar. Hade en väldigt rolig kväll.
Lika rolig som lördagskvällen var, lika fruktansvärd var söndagen. På förmiddagen släpade vi oss i alla fall iväg till Mariellas föräldrar. Hade jag inte följt med dit hade det med största sannolikhet blivit soffan hela dagen, och vädret var ju underbart så det gick inte för sig. Bet ihop helt enkelt. Väl där låg vi och solade, men jag blev mest störd av en galen bulldogg som ville att jag skulle leka med henne, en liten frallan som ville sitta i mitt knä, en stor gul spindel som ville bosätta sig på min hand. Så vi förflyttade oss. Efter en stund insåg vi båda att det var läge för pizza.
Åkte hem innan frugan, men väl hemma upptäckte jag till min djupa besvikelse att jag inte hade några nycklar. Det var bara att sätta mig i bilen igen, försöka ignorera den bultande huvudvärken och ta mig iväg till hennes föräldrar. Jag lyckades med detta och tog mig även hem igen. När jag kom hem la jag mig i sängen och rörde mig inte en millimeter.
Katterna var på ungefär samma nivå som jag.
Två tjusiga bilder från lördagen:
Frugan ser ruggigt mycket ut som en docka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar