En helg i banankontaktens tecken och tågresan deluxe

Nu har det varit tyst och tomt här ett tag. Är hemkommen från min vistelse hos syrran, tillbaka till den kaotiska röran och de galna katterna och har återhämtat mig i några dagar nu. Eller ja, häromdagen blev det ju middag och massa vin hos Madde, så jag är väl tillbaka på ruta ett i återhämtningsprocessen. Har i alla fall givetvis haft väldigt roligt uppe hos syster yster och hade gärna stannat ett tag till. Det blev banankontakt, party och syrrornas alldeles egna bakissöndag och nästan bakismåndag till och med. Jag blev nästan nerstoppad i en låda, men jag klarade mig ändå i sista stund. Nu är det dags för syrran att åka ner hit har jag bestämt och hon kommer inte undan med några som helst ursäkter.

Tågresan hem var ju i en klass för sig. Folk satt på fel platser, jag flyttade mig ungefär fem gånger, blev väckt så fort jag lyckades somna till, kollade på fel biljett i mitt yrvakna förvirrade tillstånd så jag gick till en helt annan vagn, gick igenom restaurangvagnen där jag fick kliva över ett fyllo som somnat så fint med benen tvärs över gången, mötte herr konduktör som förklarade att vagn 79 är den enda vagn med sittplatser och då upptäckte jag att jag kollat på fel biljett, så vi tog oss tillbaka över fyllot igen och slutligen satt jag på min egen plats, efter säkert två timmars flängande. Sedan sov jag så underbart där, med armstödet intryckt i ryggen. Jag överväger att ta flyget nästa gång.

Jag delar med mig av några vackra bilder och några mindre vackra.

Den vackra utsikten.. (fast den är faktiskt fin lite mer åt höger)

Syrran utsänder banankontaktsignaler

Jag och Emelie tyckte det skulle vara helfestligt att ta kort på varandra samtidigt. Ibland är man helt enkelt kreativ.

Bra fotograf där som tyckte att han skulle dölja mitt ansikte

Ooh, nu har hon bus i blicken.

Pizza blev det

Noppeman, som mer liknar något rabiessmittat monster här

Gaykatten Fruity Frans och noppeman

Hejsan svejsan, säger frans.